Jag är så lyckligt lottad, verkligen. Jag har välrldens finaste vänner, jag är ledsen att jag inte tagit vara på det tillräckligt tidigare. Men det är väl något med att våren är här, att jag äntligen vågar mig ut på cykeln igen utan att vara rädd för att frysa. För jag har lyckats skaffa vänner som bor såååååååååå långt bort haha (ja, det är jag som är lat). Förutom emelie då som bor rakt över gatan. Nej men ärligt, varför kan inte alla bo på min gata ist, inser ni hur skönt de skulle va. Då skulle Saara slippa ha tråkigt nu !